Det är bra att kopplingen mellan psykisk och fysisk ohälsa synliggörs och diskuteras. I denna artikel har australienska forskare sett att det finns en koppling – en tvåvägskommunikation – mellan magen och hjärnans upplevelser. De har därmed frångått den tidigare bilden av magen och hjärnan som två separata och avskilda kroppsdelar. I forskningsstudien påverkade magen den psykiska hälsan i 2/3 av fallen och i 1/3 påverkade den psykiska hälsan magen. Forskarna har i och med detta upptäckt att det kan finnas olika orsaker till IBS (Irritable Bowel Syndrome, d.v.s. orolig tarm).

Detta innebär att det blir tydligt att IBS behöver ändras till att bli en samlingsdiagnos. Precis som med andra ständigt ökande moderna diagnoser (t.ex. autism) finns det en tydlig individuell aspekt som behöver tas i beaktande vid hur problemet ska åtgärdas. Om det ser ut på det sätt som den australienska forskningen indikerar, kommer behovet av att individualisera vården av IBS-patienter att öka.

Vid närmare studier kommer forskningen förhoppningsvis att kunna förtydliga den roll kortisolet (det mest betydande stresshormonet vid långvarig stress) har i detta sammanhang. Utan kortisol klarar vi oss inte, men med för mycket kortisol blir det också problematiskt. Att arbeta för att reducera vårt kortisol är en viktig, men långsiktig och svår process där vi ännu har en lång väg kvar.

Läs hela forskningsrapporten: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apt.13738/full

Koloski, N. A., Jones, M. and Talley, N. J. (2016), Evidence that independent gut-to-brain and brain-to-gut pathways operate in the irritable bowel syndrome and functional dyspepsia: a 1-year population-based prospective study. Aliment Pharmacol Ther, 44: 592–600. doi:10.1111/apt.13738a